Startsida Natur&Upplevelser Historia&Kultur Vintersport&Skoter Jakt&Fiske Företag&Grupp Tips&Trix Äta&Bo Samhälle Kontakt

Kultsjödalen har ett rikt historiskt- och kulturellt arv. Samerna har genom sin naturtro präglat dalgången. Nybyggarna, som bröt ny mark i fjällregionen under framför allt 1800-talet, har även de sina alldeles speciella historier att berätta. I området finns boplatser och föremål som är daterade till flera tusen år tillbaka i tiden.


Saxnäs historia
Erik Olsson hette en dalkarl som den 18 Juli 1823 först slog sig ned som nybyggare i Saxnäs.


Sápmi
Kulturen har en särskild plats här i Kultsjödalen som ligger i sapmi- samernas land som i Sverige sträcker sig från Dalarna i söder till Treriksröset i norr. Än idag finns c:a 15 verksamma renskötselföretag inom Vilhelmina södra sameby med c:a 10.000 renar. Här finns gamla boplatser som daterar sig flera tusen år tillbaka i tiden.


     

Vielmesmakke och Tomasvallen
Än idag finns samiska platser väl värda ett besök. Vielmesmakke sameviste beboddes tidigare av samer från Borgafjäll och Storjola under sommar och höstsäsongen. Här bedrevs även sameskola i en av kåtorna under åren 1926-1950. Tomasvallen en gammal boplats där Tomas Fjällström eller Stor Tomas förutom renskötsel även bedrev åkerbruk och kreaturskötsel. Här finns inga byggnader bevarade men grundsättningar och andra kulturminnen berättar en mycket speciell historia.



Norgefarargården
Norgefarargården uppfördes av Johan Olof Johansson, som kom till Klimpfjäll 1848. Det första nybygget i Klimpfjäll uppfördes år 1829.
Johan Olof Johansson köpte hälften eller östra delen av byn. Han uppförde den stora gården som kallades Olov Daniels gården numera kallad Norgefarargården i slutet av 1800-talet. Gården har fungerat som skola, gästgiveri, bostad m.m. och h är gjorde fjällborna anhalt under sina norgefararturer till Kroken eller Mosjön i Norge. Gården är "orörd" sedan början av 1900-talet och fungerar idag som ett litet hembygdsmusseum.

Fatmomakke
Fatmomakke den samiska kyrkplatsen med över etthundra kåtor och småhus med anor från 1700-talet är än idag en viktig mötesplats för både samer och ortsbor. Här har man samlats till midsommar och mikaeli för att begrava sina kära, göra upp affärer och juridiska spörsmål eller för att gifta sig. Än idag är den kyrkliga verksamheten igång hela sommaren och det traditionella midsommarfirandet lockar fortfarande människor från när och fjärran. Här finns särskilda iordningställda byggnader, kulturrum, butiker och matställen.


I slutet av 1900-talet när nybyggarna började befolka Kultsjödalen var det en lång resa till marknadsplatsen i Åsele varför det föll sig naturligt att man vände blickarna västerut mot Norge när man behövde handla förnödenheter. En av dessa handelsvägar startar i Klimpfjäll och sträcker sig 40 km över fjället till Harvasdal och vidare till byn Kroken i Norge. I Klimpfjäll övernattade många handelsresenärer före resan över fjället hos Holmgrens som blev en viktig mötesplats för Norgefararna idag kallat Norgefarargården . Huset med möblemang från tidigt 1900-tal är idag klassat som historisk byggnad och är även öppen för allmänheten sommartid.
     

Ricklundgården
Ricklundgården är utan tvekan en exeptionell byggnad, uppförd i sydeuropeisk stil av konstnärsparet Folke och Emma Ricklund. Endast det bästa har använts vid byggnationen där inget lämnades åt slumpen och interiört trängs möbler, föremål och konst från skilda kulturer på ett charmigt vis. Gården blev snabbt en samlingsplats för flera av de stora naturmålarna som Kalle Hedberg, Helmer Osslund och danskarna Asger Jorn och Else Alfelt. Som betalning för sin vistelse hos Ricklunds lämnade dessa ofta efter sig konst.

Efter Emma Ricklunds död 1965 bildades en stiftelse enligt hennes sista vilja med uppgift att driva och utveckla gården till en plats där artister kan leva och verka
.

Idag finns mer än 500 målningar i den unika samlingen konstverk att beskåda för allmänheten och fortfarande lever och verkar konstnärer från hela Europa i den fantastiska miljön omgivningarna erbjuder.

Pålssons stuga
Lars Pålsson hette den förste nybyggaren i Marsliden. År 1856 tog han sin familj från Fjällboberg för att slå sig ner här i Lappskattelandet.
Bosättare som slog sig ner här och bröt nytt land fick i gengäld bruka marken skattefritt i ett antal år. De första nybyggarna levde av att bruka jorden, där jakt och fiske var en integrerad del i det dagliga livet.

Bernard Nordh har beskrivit det hårda livet och de umbäranden som människorna i dessa trakter fick utstå i flera böcker där ”I Marsfjällets skugga” är den mest kända. ”I Marsfjällets skugga” har tryckts i flera upplagor på flera språk och sålts i flera hundratusen exemplar. På 1950-talet var Bernard Nordh en av de mest lästa Svenska författarna tillsammans med namn som Jan Fridegård, William Moberg och Ivar-Lo Johansson.
Livet i dessa trakter under den tiden har också filmatiserats i TV-serien Nybyggarland av ?.

Idag finns en kopia av den stuga i Marsliden där Lars Pålsson levde med sin familj, Pålssons stuga .



Guidade turer
Våra anläggningar genomför guidade turer som kan skräddarsys efter önskemål. Eller vad sägs om att kombinera en lättare vandring med ett kulturhistoriskt perspektiv? Vår guide tillagar även din måltid över öppen eld!

     
     

Marsfjällen.com - ett samarbetsorgan
bland turismföretag i Saxnäs/Klimpfjäll
www.marsfjallen.se

info@marsfjallen.se